Särskrivningar, felstavningar och varför de bör undvikas

Vi skriver alla fel ibland, till och med de bästa författarna missar en bokstav eller lägger till en extra. Jag kommer förmodligen att göra minst ett stavfel i den här texten, inte minst för att jag har feber och hostar hela tiden. Texter med stavfel går oftast att läsa utan problem men ibland orsakar stavfel och särskrivningar stora problem med en text, ibland så stora att textens innebörd förändras eller är omöjlig att lista ut. Detta är inte minst synligt i olika forum runtom på nätet, anledningarna är många, den tydligaste och viktigaste är kanske att det är "gemene man" som skriver där, det är inte författare eller språkvårdare. Men det är inte hela förklaringen, för många är dessa forum en plats där man inte behöver tänka på hur man skriver, det är inte så noga att stava rätt eller följa grammatiska regler. Jag håller inte med om det men mer om det senare.

Familjeliv.se

Forumet på Familjeliv.se är absolut inget undantag när det gäller särskrivningar och felstavningar

Felstavningar
Felstavningarna är triviala och kan ses i varje tråd, här är några exempel från slumpvisa trådar:

• Jämnföra
• Endel (en del [personer])
• Sosialen
• Komplecerad
• Juh

För er som är intresserade av att läsa mer intressanta stavningar rekommenderar jag tråden om just intressanta stavningar här. Det är uppenbart att här finns alla orsaker till felstavningar, från att man slinter på tangenterna till att man inte vet hur ordet stavas. Som jag tog upp ovan så är inte enstaka felstavningar direkt negativt för textens innebörd (även om det givetvis inte är positivt). Men det är inte alltid det handlar om enstaka felstavningar, det finns inlägg där rättstavade ord är i minoritet och dessa är mycket svåra att förstå. Inte sällan blir författaren aggressiv när det påtalas och det är i min mening det största problemet, det är inte sunt eller önskvärt att man blir förbannad när någon påtalar att texten är oförståelig, istället bör man ta till sig och försöka förklara vad man menade. Att påtala stavfel enbart för att hacka på den som skrivit är givetvis inte heller ok.


Särskrivningar
Särskrivningar, eller sär skrivningar om man vill skämta till det, är ett ökande problem på forum och i samhället i övrigt, i varje fall som jag ser det. Det kan ses på skyltar, på menyer och till och med i veckobrev från skolan. Några exempel från FL:

• Över driver
• Mamma mage
• Missfalls risk
• Jätte ont

Det är bara några av de hundratals nya särskrivningar som kan ses på forumet varje dag. Anledningarna till särskrivningar är inte lika lätta att identifiera som anledningarna till att man skriver fel, det handlar knappast om att man slinter på tangenterna (någon enstaka kanske, men inte en majoritet). Det kan ju vara så att man inte vet vilka ord som ska sitta ihop men jag vet inte om jag kan köpa det som enda förklaring, ett ord som överdriver måste man ha läst hundratals gånger i livet. En förklaring som jag absolut inte köper är att det skulle ha att göra med att det engelska språket influerar vårt språk mer och mer. Anledningen till att jag inte köper den förklaringen är ganska enkel, även om en stor del ord särskrivs i engelskan så gäller det inte alla ord som motsvarar de som särskrivs ofta i svenskan. Ytterligare en anledning är att personer som ofta och konsekvent särskriver inte heller behärskar andra delar av språket tillfredställande utan de har konstig meningsbyggdnad, struntar i punkt och stor bokstav och så vidare. I de fall där jag har sett en person som särskriver mycket skriva på både svenska och engelska har jag snabbt kunnat konstatera att han/hon inte behärskar engelska heller utan skriver exempelvis månader, nationalitet eller språk med gemener.


Varför ska jag skriva "korrekt", det är ju bara ett forum?
Frågan ovan förekommer då och då när stavning och grammatik diskuteras, inte sällan i en raljerande och defensiv ton.

Svaret på frågan är inte helt enkel, som jag påpekade tidigare så anser många att man faktiskt inte behöver skriva "korrekt" på ett forum som Familjeliv, att det går bra så länge andra förstår vad man menar. Jag kan förstå den vinkeln men jag håller inte med. Här är mitt svar på frågan i tre punkter:

1. För att det inte är så enkelt att alla förstår vad man menar trots att det är glasklart för den som skriver. Det blir så mycket enklare att läsa och förstå en text om den följer de regler som vi är vana vid, en text utan tydlig styckeindelning är svår att läsa och därmed blir det svårare att ta till sig budskapet.
2. För att man framstår som betydligt mer seriös, kunnig och trovärdig om man behärskar språket någorlunda, ett inlägg som har stycke efter stycke med meningar som "de e juh de ja säger!!!" kommer att uppfattas och bemötas på ett annat sätt än en mening som "Ja, det är det jag säger." Det kan man förstås tycka vad man vill om men så är det det, det är nog väldigt svårt att förneka.
3. För att korrekt språk leder till mer korrekt språk vilket i sin tur leder till att missförstånd och klyftor och polarisering mellan motståndarläger minskar. Minimalt kanske, men det skadar inte heller. Det ser även trevligare ut i min subjektiva mening och jag är övertygad om att många håller med mig om den saken.

Jag ser helt enkelt inga anledningar till varför man inte ska använda ett så korrekt språk som möjligt, det finns inget självändamål med det men det finns vinster att göra. Om man inte kan uttrycka sig på ett korrekt sätt så finns det desto större anledning att försöka göra det.

Namn och Nahmn

I min förra (tillika första) bloggpost tog jag lite kort upp att Familjeliv.se är en högborg för säregna och ovanliga. Det jag inte tog upp är att det finns en hel del namn som är konstiga och direkt olämpliga.

Det enklaste och förmodligen vanligaste sättet att få ett unikt namn på sina barn är att byta ut, lägga till eller ta bort en bokstav eller att lägga till en apostrof. Någorlunda harmlösa exempel inkluderar Felizia och Zara, betydelsen eller uttalet förändras inte särskilt mycket när man byter ut ett S mot ett Z. Snäppet värre är när man byter ut flera bokstäver eller bokstäver som inte har samma eller snarlikt uttal, ett exempel på detta är Filizia. I motsats till Felizia så uttalas inte detta namn som Felicia utan blir mer som Fi-li-zia, det är i det svenska språket en tydligt skillnad på E och I.

Väljer man att lägga till en bokstav för att få ett mer unikt utseende på namnet så kan resultatet, för omgivningen, ganska snart uppnå en komisk effekt. Inte sällan är det bokstaven H som får förnedras och förpassas till att vara en unik faktor i namn men ett autentiskt exempel från FL är Djohnny. Ja, du såg rätt, det är Johnny med ett D framför. Det finns enligt SCB två personer i Sverige som innehar detta namn. Jag kan bara spekulera i varför man valt att göra så men mina pengar sätts på att man vill ha ett mer "amerikanskt" uttal på Johnny. Tyvärr blir det bara fel och det blir förmodligen jobbigt både för Djohnny och omgivningen när det måste bokstaveras i tid och otid.

Det om annorlunda stavningar, nu kan vi gå över på de namn som är direkt olämpliga i sig, i betydelsen. Jag vill börja med ett som tillhör de värsta, Melena. För det otränade ögat är det väl inte så farligt, det är lätt att säga och det ligger mjukt på tungan. De av er som vet vad Melena (melena) betyder fick nog lätta till måttliga kväljningar av de sista fem orden i den förra meningen och nu är det dags att ni andra också får det. Melena är ett medicinskt ord för blodig avföring av den mer otrevliga sorten där blodet har levrat sig. Utseendet är ungefär som tjära. Det är lätt att förstå varför det här namnet är klart olämpligt, många vet om den här betydelsen och associationen är, för att uttrycka det milt, ganska negativ.

Ett annat ord i samma kategori är pojknamnet Nimrod, ett bibliskt namn från början men som på engelska numer har betydelsen pucko eller dåre. Det här är inte ett namn som man gärna vill ha när man umgås med engelskspråkiga personer, det är bokstavligen som att heta Dåre i förnamn.

Det kan väl tyckas lite synd att namnet fått den betydelsen men när man ger sina barn namn bör man utgå från hur det upplevs av omgivningen, för vad man än tycker om den saken så kommer man att bedömas utifrån sitt namn av de tusentals personer man möter under en livstid. Engelskspråkiga personer kommer att reagera på namnet Jerker eller Nimrod, heter man Jesus så kommer man få höra skämt om den saken. Det är så här det ligger till och jag upplever att den aspekten inte får tillräckligt mycket vikt när namnet ska väljas. Jag förstår att en del människor vill att barnen ska få unika namn och det är helt ok, men man bör nog vara försiktig när man väljer namn för namnen ska uppfattas och de ska uttalas. Strider de mot vedertagna uttalsregler eller om de har en annan innebörd så kommer människor reagera utifrån det.

Ingen namndiskussion är komplett utan att ta upp de namn som populärt kallas för white trash-namn, betydelsen är helt enkelt namn som uppfattas tillhöra lägre socioekonomiska klasser. Det är som tidigare decenniers Y-namn. Det är namn som Chewin eller Chassandra (enligt SCB existerar inte det första som namn), alltså variationer på det jag tog upp tidigare men också namn som gärna är amerikanska. Melissa skulle kunna vara ett annat sådant namn. Jag tycker inte att de här namnen per automatik är olämpliga (i motsats till många andra på FL) men de medför att namnet kommer att uppfattas på ett visst sätt, annorlunda mot Carl och Anders eller Sara och Emma. På gott och ont.

Det enda jag begär (om jag ens kan sägas begära något) är att man tänker efter en gång extra när man väljer namn, vi lever i en ständigt skiftande värld med en allt större globalisering och i vissa fall är namnet det enda man har som kan bedömas, det kan vara centralt för både identitet och för hur andra ser på en.

Familjeliv.se

De senaste åren har jag spenderat en hel del internettid på familjeforumet familjeliv.se. Anledningen till att jag hamnade där var för att jag följde en länk från ett annat forum och anledningen till att jag stannade var för att jag dels blev fascinerad av den samling ämnen som diskuterades men framförallt för att det är ett stort forum som har en stor spridning bland sina medlemmar. Där finns allt från universitetslärare till gymnasieelever, från människor som har tio barn till både frivilligt och ofrivilligt barnlösa. Från smarta människor som med humor och intelligens levererar det ena skarpa inlägget efter det andra till människor som inte kan stava sitt användarnamn rätt eller få till en sammanhängande mening ens om de försökte.

Jag dras till det, inte bara för att se oerhört ogenomtänkta inlägg om världsläget eller för att skratta åt/med någon som beskriver en händelse utan också för att det är riktiga människor som sitter där. Ofta får jag känslan att det inte är människor utan robotar som sitter bakom nicken på andra stora forum, de säger saker, jag läser det och så är det bra med det. En del skribenter fastnar visserligen i minnet och jag läser med nöje deras inlägg men de fastnar sällan som personer.

Familjeliv.se är annorlunda här, ena stunden kan man se någon diskutera det senaste riksdagsvalet och i nästa diskuterar de vilken barnvagn de använder och varför de har valt den. Missförstå mig inte nu, jag är totalt ointresserad av barnvagnsinköp eller att någon har en gungställning som inte fungerar. Det är djupet dessa händelser/inlägg ger till en person på internet som intresserar mig. Exakt varför vet jag inte men det är helt klart något där som drar mig till det. Kanske en önskan att försöka föreställa mig personen eller en vilja att se något mer än bara torra fakta och mer eller mindre underbyggda åsikter. I vilket fall så gillar jag just det med FL.


Men det är givetvis inte bara guld och gröna skogar där, inte alls faktiskt. Under "Hetaste" samlas de trådar som har flest inlägg/är mest aktiva och i många fall får jag uppfattningen att det har rökts en hel del gröna skogar innan man sätter sig ner för att formulera sitt inlägg om onda invandrare som stjäl alla bidrag, amning eller hur kass välfärdssystemet är. Det här är nämligen några av de saker som diskuteras flitigast på forumet. Och man hatar, ordentligt. Många hatar både åsikter och fakta om ämnet som diskuteras, för att inte tala om personerna bakom åsikterna. Det gäller särskilt när man kan vara anonym, sällan har jag sett så mycket personangrepp som i en anonym tråd på FL, man kan riktigt känna svavelstanken ibland.

Stavning och användningen av språket är något annat som utmärker FL, en mycket stor andel verkar ha stora svårigheter med att använda skiljetecken med måtta liksom att börja meningar med stor bokstav. För ett bra tag sedan såg jag en förklaring till det senare och den var ungefär så här:


jag gillar inte hur versaler ser ut så jag skriver med små bokstäver.

Jag skrattade både länge och högt åt det och det är en mening bland många som jag tänker på när jag ser någon som skriver ett inlägg med enbart gemener, gärna med punkter mellan ord till synes helt utan anledning.

Det som verkar vara svårt att förstå är att texten blir betydligt svårare att läsa när man skriver med punkter mitt i meningen eller när man skriver 27 frågetecken efter en mening som inte är en fråga, det är som att det ligger prestige i att inte skriva "som alla andra" och att "gå sin egen väg". Men tänker man efter en stund fungerar det inte att skriva som man vill, inte om man vill att andra människor enkelt och korrekt ska ta in budskapet man försöker föra fram. Angående att gå sin egen väg så kan man på FL se en mycket stor variation bland barnnamn men det sparar jag till en annan dag, det förtjänar ett eget inlägg.

Jag ville bara skriva lite om forumet där jag spenderar en del tid skrattande och uppgiven samtidigt, där jag försökt lära ut och delat med mig av information och där jag nog har lärt mig mer om barn och föräldrar än vad jag någonsin kommer ha användning för. Forumet som inspirerade mig till den här bloggen och där jag förmodligen kommer att hämta inspiration för framtida bloggposter.